Det här är det enda forumet som är öppet för alla, även icke medlemmar. Finns lätta frågor eller funderingar innan man blir medlem, så kan man ställa dem här.
Detta ställe är så gott som alltid i dimma i någon form. Gränslandet mellan det mänskliga och det utomvärldsliga, slöjan mellan två världar och där möten oftare sker än på många andra platser
Ett vackert ställe dagtid, men i skymning, natt och gryning kan den enligt sägner vara en förödande plats. Många har gått ner sig i vattnet här även under soliga dagar, en del har bara försvunnit utan ett spår.
Bara ett torn som inte är säkert att gå in i och halva stenväggar kvar av vad som en gång troligen var en borg och en borggård, ligger denna ruin öde i gränslandet av vad som är och vad som var. Här ligger oftast dimmorna täta över stenruinerna.
Sitter man vid denna sjö där dimmorna verkar dansa över ytan, sent en kväll eller tidig morgon, sägs det att man kan höra viskningar från vattnet. En del påstår även att de sett lysande ögon eller vandrande lyktor utan någon som håller i dem, här.
Här skogarna känns det som om man alltid är bevakad genom dimmorna som ligger slickade runt träden och når minst tre meter upp längs stammarna. De få som vågat sig hit och tagit sig hem, berättar om hur träden verkar röra sig själva och byter plats.
Här är dimman oftast något lättare och inte lika tjock, däremot sägs det att stenarna på dessa slätter rör på sig och byter plats medan dimman virvlar längs myrar och marker. Det sägs att diverse småfolk rör sig här enligt sagorna.